Hallå där

Ofta får jag frågor om vad jag sysslar med, vad jag skrivit och hur det jag håller på med hänger ihop, så jag tänkte det vore bra att sammanfatta detta på en hemsida.

Jag arbetar som professor vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset och är även skribent och författare.

På 90-talet skrev jag romanerna Salomos Vikarie och Älgarnas Vinter, och mer nyligen essäböckerna Nästan allt om människan, Den ekonomiska människans fall och Evolutionen och jag. 2019 ges romanen Det nya sjukhuset och essäsamlingen Försjunken i Goethe ut. Reumatism kom ut 2006.

I Nästan allt om människan försöker jag ge en översikt och tolkning av evolutionsläran, modern medicinsk och genetisk forskning, samt vad de nya biomedicinska och naturvetenskapliga insikterna kan betyda för moralens och språkets uppkomst, manligt och kvinnligt, samt sjukdomar. Boken riktar sig till en intresserad allmänhet. Somliga områden är mer kontroversiella än andra, t ex kostfrågan, manligt/kvinnligt samt vår medfödda moral.

Den ekonomiska människans fall behandlar framför allt nationalekonomi och samhällsfrågor, medan Evolutionen och jag knyter an till många ämnen, från naturvetenskap till litteratur, moral, religion och AI.

Innan jag började läsa medicin 1981, läste jag andra ämnen på universitetet i 3 år: ekonomisk historia, filosofi, matematik, och jag gjorde även lumpen som militärtolk i Uppsala där vi läste ryska. Som läkare är jag specialist i reumatologi och internmedicin, men sedan några år är jag mestadels forskare, även om jag även är verksam som överläkare till viss del. Forskningen handlar om hur immunsystemet kan påverka uppkomsten av åderförkalkning och hjärtkärlsjukdom (hjärtinfarkt och stroke bland annat), och denna typ av forskning har jag hållit på med sedan min doktorandtid i slutet på 80-talet och början på 90-talet (jag disputerade 1992).

I centrum för vår forskning finns två faktorer: naturliga antikroppar mot fosforylkolin (anti-PC), samt Annexin A5. Anti-PC har vi i ett flertal artiklar visat fungera som nya riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom: låga nivåer har samband med ökad risk. Vi har också studerat anti-PC hos människor från Nya Guinea, som åtminstone på 90-talet när Staffan Lindeberg, docent i Lund var där, lever ett ursprungligt liv, relativt opåverkat av den västerländska livsstilen. I samarbete med Staffan kunde vi visa att dessa människor har mycket högre niåver av dessa skyddande antikroppar än vi i cirkulationen. De är smala och vältränade, vilket säkert är en viktig faktor som förklarar varför hjärtkärlsjukdom knappast förekommer där, men vi tror att antikroppsfynden också kan spela en roll. Vi är förstås mycket intresserade av att ta reda på vad det är som gör att de har högre nivåer av de skyddande anti-PC antikropparna. Vi hoppas att anti-PC ska kunna användas som en metod som kompletterar andra riskfaktorer som högt blodtryck, för att identifiera människor med ökad risk, så att dessa kan behandlas mer intensivt, t ex med förebyggande livsstilsåtgärder.

Vi hoppas också kunna utveckla anti-PC som en ny medicin mot åderförkalkning och hjärtkärlsjukdom, och har visat att de hämmar inflammation av den typ som är utmärkande för åderförkalkning.

Det andra projektet kom fram på ett roligt sätt, vi studerade apoptos, celldöd, och gjorde ett oväntat bifynd, som vi sedan tolkade om. Annexin A5 är ämnet som användes för att studera apoptos, och enligt vår hypotes kan detta skydda mot kärlskadan, som leder till hjärtinfarkt och stroke, alltså ett sent skede av åderförkalkningen. Fyndet kom från början när vi studerade patienter med en reumatisk sjukdom, SLE, som är förknippad med ökad risk för hjärtkärlsjukdom, men nu tror vi alltså att Annexin A5 kan spela en roll vid kärlsjukdom i största allmänhet.

I forskningen har jag varit involverad i flera projekt, bland annat CVDIMMUNE, ett EU-projekt/konsortium som jag ledde. CVDIMMUNE hade 10 europeiska partners, och centralt för konsortiet var studier av anti-PC och Annexin A5. Själv är jag även aktiv som uppfinnare, och har varit med om att grunda biotechföretagen Athera Biotechnologies AB och Annexin Pharmaceuticals AB.

Inom forskningen skriver jag förstås artiklar, det är mitt jobb, och så skriver man som forskare mängder av ansökningar, för att hålla igång forskningen ekonomiskt. De vetenskapliga artiklarna går att hitta bland annat genom Google Scholar, medan de artiklar jag skrivit på andra teman återfinns på denna hemsida.

Ett speciellt intresse för mig är medicinsk etik, där jag på olika sätt engagerat mig, bland annat i dödshjälpsfrågan, detta mest för några år sedan; av olika skäl har jag varit mindre aktiv på senare tid. Jag tror dödshjälp är riskabel, framför allt eftersom den riskerar att utvecklas på ett sätt som man inte tänkt sig från början. Detta kallas ibland för slippery slope, ett sluttande plan, där dödshjälp i allt högre grad kan komma att ges åt grupper av människor som man inte från början infört dödshjälp åt. I Holland, där man sedan några år tillåter dödshjälp, ser man idag en utveckling där inte bara döende människor med svår smärta kommer ifråga utan helt andra grupper som mest vill ha dödshjälp för att inte ligga andra till last. Det finns också dokumenterade fall där man ger dödshjälp åt människor med demens och depression och det är just detta jag är rädd för kan bli en konsekvens av dödshjälp, som ju läkaretiken inte tillåter. Denna och andra medicinska frågor har jag skrivit om i olika sammanhang och även deltagit ett flertal gånger i debatter i TV och radio, och länkar till en del av artiklarna finns på hemsidan.

Johan Frostegård
Johan.Frostegard@ki.se